Föräldrafråga

Föräldrafråga:

”Jag känner mig rådlös. Mitt barn är 1,5 år och jag upplever att det kan bli så uttråkad på mig eller på saker som vi gör efter ett tag. Det vill inte leka, hänger på mig och är mycket gnällig, då är det så lätt, att man sätter på Tv-n eller att jag sätter mig framför dataskärmen och vi tittar på något klipp som livar upp barnet. Under tiden känns det som, att jag kan pusta ut en stund, men efteråt blir han återigen klängig. Jag vet att ni i waldorfpedagogiken undviker att ge barnen mediabilder, men är det bra ur barnets synvinkel?  Om du tycker det, vill jag veta varför och hur kan jag som förälder åstadkomma detta?”

Svar:
-Det viktigaste är att utarbeta en dagsrytm som man utformar utifrån barnets och förälderns behov:
Ett förslag kommer här:
ca kl 7.00 : vaknar barnet och äter frukost. På morgonen är de flesta barnen väldigt glada och aktiva. De leker oftast själva och man kan utnyttja den här tiden genom att låta barnet leka självt. På det sättet kan det ur sin egen uppfinningsrikedom hitta på lekar som det kan sysselsätta sig med ett tag. Du kan utnyttja tiden efter eget behov, men man ska helst ha ögonkontakt med barnet och vara beredd på det, att det kommer förmodligen att komma tillbaka, för att visa saker, plocka saker in och ur lådor, eller för att det vill sätta sig hos dig en stund. Sedan brukar det gå vidare för att upptäcka nya saker. Barnet i den här åldern behöver hela tiden få bekräftelse från sin omgivning i form av beröring och i form av kommunikation. Nu har det stor betydelse att det får erövra språket genom att föräldern tilltalar barnet, bekräftar barnets ljud och ordnyanser.
Har barnet vaknat på natten några gånger kan denna tidpunkt vara den rätta för dig att vila eller slumra en stund. Men man kan förbereda lunchen också om man vill slippa gnäll senare!

ca. kl. 10:  kan vara på sin plats med mellanmål och efter det kan man förbereda sig för utevistelse.
Efter att barnet har lekt och gått ute en stund brukar det bli trött och det kan bli knepigt att laga mat med ett litet barn i famnen. Barn kan bli väldigt hungriga och gnälliga efter utevistelsen och eftersom i den här åldern har de svårt att vänta, så kan det vara bra att, ge en liten bröd eller fruktbit om det skriker, för att hinna ta fram saker som behövs till matlagningen.
Obs! Jag brukade laga mat varje dag, men uppstår det en kaotisk situation kan man göra gröt snabbt. Den är både god och näringsrik. Om man gör en lagad måltid är det alltid bra att ha morötter till hands!
Ta fram en hel morot och börja med att skala. Barnet kan stå bredvid disken på en pall.
Sedan brukade jag göra smala morotsstrimlor, som barnet kunde äta direkt, men när det inte längre är så hungrig kan man skära bitarna tillsammans.
En tvååring kan hjälpa till med att skala lök, skära med en kniv som inte är vass osv... Det viktigaste att barnet blir delaktig i det man gör.
I vårt kök fanns det ett skåp som barnen kunde använda. Alla sorters kastruller och burkar stod där i och så fort jag satte igång med matlagningen, brukade de också öppna skåpet och tog fram kastrullerna.
Men innan dess borde barnet ha upplevt, att matlagningen är någonting som man gör tillsammans dagligen! När det har utvecklats till en daglig rytm, kommer du att märka att barnets gnällighet avtar också.
Tips! Jag brukade laga så mycket mat som räckte för hela familjen, och till kvällsmåltiden också.
ca. 12.00-13.00 Mat och middagsvila. Här avgör man själv hur man vill använda tiden, med vila eller med förberedelse till saker som görs på eftermiddagen eller till att chatta med kompisar...

ca. 14.00 Mellanmål
ca. 14.00- 17.00 en aktiv tid med lek igen
ca. 17.00-18.00 Har man en make, väntar man på avlösning och det kan vara en härlig och livlig stund tillsammans med gemensam måltid.

ca.1800-1900 Förberedelse för sömn, bad, massage med eller utan olja.
Jag rekommenderar massage minst 3 gånger i veckan, det behöver inte vara en lång stund men en återkommande lugn, stämningsfull upplevelse av varandra i det fysiska.

ca. 19.00-20.00 Natta barnet. Vem som gör det kan man utforma efter eget behov.
Spara krafter till nästa dag och för återhämtning! Använd kvällen till samtal med varandra, till allt som du inte får och inte kan göra i samvaron med barnet!

Dagsrytmen kan man justera vid behov, men försök att under minst en vecka följa den, för att  kunna iaktta hur ditt barn har förändrats. Upplev skillnaden!
Man ska inte underskatta dessa dagliga små händelser, som med vårt vuxenperspektiv känns så triviala. Allt du gör med ditt barn och som du visar för det som förebild kommer att stärka kärleksbandet och skapa en lugnare tillvaro.
Tvätta, laga mat, diska är värdefulla händelser att betrakta ur barnets perspektiv. Dessa ger även innehållet för barnets fantasifulla lek både i nuet och i framtiden!
När barnen verkar vara uttråkade brukar det bero på det, att de inte var deltagande i dessa processer. För tänk hur mycket lekinnehåll det ger, att se sin förälder att diska, och att själv få göra det, vid sidan om.
Tvätta i baljan, i tvättstugan... Dessa dagliga, små händelser ger inte bara näring till barnets lek utan kan utvecklas till förmågor i ett senare livsskede.
Det har stor betydelse om man tex. tvättar några klädesplagg för hand, barnet kan leka med skummet, med kallt och varmt vatten, kan betrakta hur man vrider ut plaggen, hur man hänger upp den och känna på den när den är torr och betraktar återigen när den kan sättas på.
Först känns det kanske konstigt för dig, att sådana enkla vardagshändelser kan påverka, men försök att utföra dessa arbeten med en ny medvetenhet och med glädje. Om man åstadkommer sådana stunder i samvaron med barnet, kan det påverka även dess lynne!
Tillbaka till kärnfrågan: Vad ger det för bild för ett barn, om man tittar på en databild eller tv bild?
En två-dimensionell skenverklighet, som förtrollar barnet för stunden, men ganska så snart fyller det dess inre värld med en osammanhängande bildinnehåll, som behöver bearbetas.
Ju mindre barnet är, desto svårare det blir för det, att handskas med mediabildens innehåll. För ett litet barn behöver omgivningens ting vara begripliga i ordets djupaste mening. Barnet stoppar allt i sin mun, undersöker allt som kommer i dess närhet, en liten garnbit kan väcka dess intresse direkt. Alla ting som barnet griper tag i, motiverar det till att utforska dess egenskaper.
Här ser jag kontrasten mellan dagens uppjagade tempo och barns riktiga behov, eftersom småbarn kan glädjas över så litet, det är kanske vi vuxna som känner oss uttråkade?
Men för att göra samma sak varje dag år ut och in med ett litet barn är inte alltid så lätt.
Ta det som en övning!
1. Bestäm dig att utarbeta och följa en dagsrytm som passar dig och ditt barn.
2. Försök att vara så medveten som möjligt då du arbetar i ditt barns närvaro.
3. Gör ett experiment. Betrakta barnets ögon när det har tittat på en tv eller databild sekvens, och titta på dess ögon när ni arbetar tillsammans.
4. Tycker du att det är värt ett försök att fortsätta med dagsrytmen, och med en tillvaro där du medvetet skapar innehållet i ditt barns omgivning, där du låter det vara delaktig i vissa arbetsmoment?
Notera skillnaden, vilka förändringar ser du på leken, på barnets humör, på stämningen som uppstår mellan er?
5. Tänk även på att hjälpa varandra! Om barnet har haft en dålig nattsömn, var gnällig eller förkyld, så behövs det mera avlastning för dig. Alla föräldrar behöver egen tid för sin utveckling och jag ser det som en mycket positiv förändring att dagens pappor kan bli mycket mera delaktiga i småbarnens uppväxt.
Lycka till!