Vilka samhällsklasser kan ha sina barn på waldorfförskolan?

Vilka samhällsklasser kan ha sina barn på waldorfförskolan?

En återkommande fråga både från kritiker och från politiker:
Följande påståenden har jag träffat på:
* höginkomsttagare,
* föräldrar med akademiska utbildningar
* antroposofer
* eller arbetslösa?

Listan kan göras säkert längre, men dessa argument möter jag oftast på.

För enkelhetens skull är det kanske bra att vi konstaterar, att:
Föräldrar med högre utbildningar utgör en stor del av föräldrakretsen, i alla fall på vår förskola.
Det innebär inte, att de är även höginkomsttagare! Snarare, tvärtom! 

Bland de övriga föräldrarna kan man hitta många andra yrkeskategorier, såsom snickare, musiker,  bilmekaniker, bussförare, elektriker, vårdare, studerande, osv... En gemensam nämnare för alla dessa föräldrar är, att de har gjort ett aktivt val, då de har valt förskola till sina barn.

I vår materialistiskt dominerande samhälle kan man lätt hamna i rubriken "sekt", om man uttalar sig om, att man läser antroposofi, och att man har sitt barn på en waldorfförskola eller skola.
Jag tänker inte bemöta kritiken, utan konstatera att de flesta av våra föräldrar läser inte antroposofi, vet inte så mycket om det så kallade andliga bakgrunden, till waldorfpedagogiken.
Men! De accepterar, att vi pedagoger besitter en mångfacetterad människobild, att vi strävar efter att söka andliga kvaliteter i vårt inre. Det är ingenting som vi lär ut till barnen!

Arbetslösa: Hur ordnar så många föräldrar att hämta sina barn så "tidigt"? Vem har tid med, att städa lekskolans lokaler? Hur orkar man det? - Behöver man vara arbetslös för, att klara av dessa saker? 
Städningen innebär också många positiva aspekter, omvårdnaden av förskolan skapar en positiv atmosfär både för barnet och för oss vuxna.
Många av föräldrarna turas om att hämta och lämna barnen, mor, farföräldrar hjälper till, vi har även ensamstående föräldrar i allt högre utsträckning. 
Visst förekommer det, att någon blir arbetslös eller sjuk, men det är inte anledningen till, att de väljer waldorfförskola för sina barn, utan snarare ett icke önskat tillstånd.

*  Enligt svensk lag har föräldrar rätt att arbeta deltid tills barnet fyller 8 år.
 * Enligt Skolverkets föreskrifter bör även waldorfförskolan erbjuda samma möjligheter till föräldrar att ha samma vistelsetid för sina barn som på kommunala förskolan inom ramtiden från 6.30 - 18.30.
* Pendligen mellan dessa tidsintervaller, alltså en vistelsetid mellan 6 timmar eller 12 timmar dagligen på förskolan kan vara avgörande erfarenheter i en växande liten människas liv.
 Tiden som barnet tillbringar på förskolan lägger grunden till i upplevelsen av sig själv, till dess självkänsla.
* Vi pedagoger på förskolan försöker föra en dialog med föräldrarna kring hur vi tillsammans kan utarbeta en lämplig omsorgstid för barnet, och hitta en bra kompromiss, som utgår ifrån barnens individuella behov. 
Småbarn behöver knyta an till sin familj i första hand, förskolan är ett komplement till barnets närmiljö.

* Dialog om hur lång vistelsetid kan ett barn klara av på sin förskola förs även i olika diskussionsforum, av organisationer och av stressforskare, vilka vill åstadkomma samma arbetslag för barn som för oss vuxna, nämligen 8 timmars arbetstid!
Alltså omsorgstiden på förskolan är inte bara en samhällsfråga utan en fråga om barnets hälsa.
Det är viktigt, att tänka på tidsperspektivet, då vi strävar efter, att alla barn skall utveckla en god grund, sund självkänsla som kan berika det även på senare levnadsstadier.

* På waldorfförskolan har vi relativt små barngrupper och på det sättet försöker vi underlätta barnets anknytning till pedagogen och till andra barn. 
* Den gruppansvariga pedagogen tillbringar hela sin arbetsdag i barngruppen och på det sättet kan den följa med allt som händer i barnets vardag. 
Senare på eftermiddagen tar en annan ansvarig pedagog över, vilken känner också barnen väl.
Kontinuiteten är en viktig trygghetskapande element för barnen.
För att kunna behålla kontinuiteten krävs det också, att det är samma pedagog som följer barnet från morgonen till eftermiddagen och dess utveckling under flera år. 

En viktig frågeställning gällande föräldrarnas valfrihet glöms oftast bort:
"Hur mycket tid behöver jag tillbringa på min arbetsplats, för att vi skall klara oss ekonomiskt? Var går gränsen till mina arbetsinsatser, så att jag fortfarande hinner umgås med min familj också?"
Att ta hand om och uppfostra småbarn, är en samhällstjänst som kräver tid och engagemang av föräldrarna. Det borde även understödjas av politiker!

Kan alla föräldrar ha sina barn på waldorfförskolan? 
Svaret är: JA! 
Alla som väljer en förskola med waldorfpedagogisk inriktning för sitt barn och bejakar helheten i pedagogiken.
Vi kan inte bara välja ut vissa delar, utan att ingripa i kvalitén, som både pedagoger och föräldrar  ständigt eftersträvar.