söndag 18 november 2012

Martinlegendens betydelse i vår tid...


Tankar kring Martinlegendens betydelse i vår tid - Ideal och verklighet:

Lykfesten som tradition kommer från Tyskland, lykktåget går genom städerna, byarna. 
Barnen sjunger st. Martinsången och stannar vid husen och får godis eller frukt. 
Sagan om lysmasken som vi berättar på vår lyktfest är skriven av Britt Sörgarde, ger en annan bild av tillvaron, nämligen att förana småfolksfarfar och småfolket i skogen, vilken förbinder oss med den svenska folktraditionen. 

Den stora bilden som vi kan greppa lättast är högtiden för våra bortgångna: Allhelgonahelgen, som härstammar ur den kristna traditionen. 
Vi tänder ett ljus vid graven, tänker på de som har gått bort. Denna högtid infaller innan St Mårtendagens helg. Bilden som barnen kan lätt ta till sig finns i sagan om lysmasken:

”Det var vid den tiden när alla blad och blommor har vissnat, och alla frön sover sin vintersömn. Jorden håller på att frysa, för snart skall bli hård som is. Många djur sover i sina varma iden...det var då en gång om året, när småfolksfarfar begav sig till den stora eken. Där samlades alla bland småfolket i den stora salen, för att berätta om hur året har varit och för att träffas...”

På morgonen tänder jag brasan i kakelugnen och berättar om St. Martin för barnen. ( Se tidigare inlägg.)
Sent på eftermiddagen vandrar vi med våra lanternor upp till skogen och där berättas sagan om småfolksfarfar.

Martinlegendens betydelse ur barnets perspektiv:


Småbarn har den delande gesten oftast helt naturligt i sitt inre. 
Samtidigt som de brottas med det, att övervinna begäret ibland, då försöker ta saker ifrån kamraten. Deras viljeuttryck visar tydligt, att de befinner sig i begärstadiet. 
Vid konflikter märker jag ofta, att de förstår direkt vad jag syftar på, hur de kan göra, att båda kan ha samma sak, och de ångrar sig när de gör avsteg ifrån idealet.

Martin ger halva sin mantel till tiggaren, varken mer eller mindre! 
Det är en stark bild som barn kan ta till sig symboliskt, man behöver skydda sig, behålla något utav sin egen kraft. Det kan vara så, att barn behöver kämpa med, att våga öppna sig inför andra människor, de känner intuitivt, att det är ett sätt att behålla det skyddande, egna höljet.

Föräldraperspektiv: 

Innerst inne vet vi alla dessa kvalitéer, att hjälpa andra, dela med sig är mycket viktiga egenskaper även för vårt eget välmående.
Legenden tar även upp en mycket viktig aspekt: 

”Det du gör för andra, det gör du för mig..” - alltså för oss till det översinnliga skeendet. Det är viktigt att tänka på, att ge kan även betyda att ge en kram, skicka goda tankar och inte enbart föremål.
När vi ger utan att förvänta oss något för det, kan vi erfara det osjälvsika givandets gest, som kan ge en euforisk känsla i vårt inre.

Det är viktigt att ge mycket kärlek till sitt barn, för att det skall klara sig senare i livet, men hur är det då om vi känner oss utmattade och uttömda på krafter?

Småbarn har en benägenhet, att ta mycket kraft, kräver vårt närvarande och uppmärksamhet. Det är viktigt att tänka på att vi vuxna behöver också få stunder på dagen, då vi umgås med oss själva, slappnar av en stund, samlar tankarna. Denna stund kan även göras i barnens närvaro! Då vi utför något praktiskt arbete och barnet, barnen leker vid sidan om. Begreppet medveten närvarande syftar till det, att fördjupa oss i det vi gör och på det sättet finna ro och kraft i vårt inre. 
Känner vi oss helt utpumpade på krafter efter en jobbig arbetsdag, då är det bäst, att vi berättar ärligt för våra barn, de brukar acceptera det, att man är trött, man orkar inte just nu.

Vi lever i en tid då valmöjligheterna hopar sig på och lockar oss hela tiden ifrån vårt mål. Vi står inför olika val stora som små. Det är viktigt att vi genom vår förebildliga hållning låter våra barn utvecklas.
Användandet av nya tekniker skulle egentligen ge oss tid, men de har blivit våra tidsslukare. 

Legenden om Sankt Martin är en stark berättelse om att söka balans i livet och kan ge en fin vägvisning för våra barn.

Pedagogiskt perspektiv:

Mitt högsta pedagogiska mål är, att de barnen jag har tagit hand om, någon gång i sitt liv skall finna kraft och mod omedvetet eller medvetet av det jag har sagt, eller gjort. 
Vilket är ett mål som sträcker sig långt över alla föreskrifter vad det gäller läroplanen.
Som förskollärare har man en fantastiskt möjlighet, att få tillåtelse till det, att blicka in i varje familjs liv. 
Vilket är även nödvändigt, eftersom på det sättet kan vi lära känna barnens livsvillkor i den närmaste omgivningen.  Det är oerhört viktigt för mig att denna kunskap skall jag ta emot med vördnad och ödmjukhet, att ställa mig till förfogande i den mån jag kan.
Jag måste själv hitta balans i mitt inre och jag kan bara må bra om denna hjälpande gest kan jag utstråla även till min egen familj. 

Den goda kampen som pågår i vårt inre:

” Den goda kampen är den som vi utkämpar för våra drömmars skull. När de med sin fulla kraft spricker ut inom oss - i ungdomen- då har vi mycket mod men har fortfarande inte lärt  oss att kämpa. När vi till slut lyckas lära oss kämpa har vi inte samma mod att ge oss in i kampen. Därför vänder vi oss inåt och kämpar mot oss själva, och blir vår egen värsta fiende. Vi säger att våra drömmar var barnsliga och svåra att förverkliga eller föddes innan vi visste hur hårt livet var. Vi dödar våra drömmar för att vi är rädda att utkämpa den goda kampen.” (Paulo Coelho: Pilgrimsresan)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar