fredag 4 november 2011

Goda sängvanor, sömnbehov och svårigheter kring dessa

 Höstmörkret sveper om oss och man blir så glad om man hittar en liten ljusglimt på himmelen. 
Det är så skönt att sova! Dock är det inte så lätt alla gånger och inte för alla.


 GODA SÄNGVANOR:

Att göra sänggåendet angenämt kan vara en mycket viktig övergång och återkoppling till nästa dag. Det är bra att man har utarbetat en förberedelse kring det och som upprepas varje kväll.
Hos barn med sömnsvårigheter är det särskilt viktigt, att man har en tydlig markering inför kvällen. Om man börjar kvällens förberedelse med en lätt måltid, med en fin saga, en stunds massage på ryggen kan barnet känna sig trygg i händelseförloppet. Visst kan det förekomma protester, och det kan hända att det vill dra ut på tiden, men om föräldrarna har bestämt sig för det,  att alltid förhålla sig till samma kvällsrytm kommer det att hjälpa barnet att lättare acceptera, när det blir läggdags.
På waldorfförskolan lägger vi står vikt vid det, att barnets dagliga rytm ger ramen för verksamheten.
Förskolebarns sömnbehov enligt läkarordination är 12 timmar/ dag och vi rekommenderar att barnets vistelsetid på förskolan skall också anpassas till dess fysiologiska behov. På det sättet hinner man umgås med det även i hemmet. Det är fortfarande hemmet, som är barnets viktigaste anknytningspunkt.

Svårigheter av olika slag - OBS! Exemplen gäller för förskolebarn som är ca. 3-6 år gamla. (Mindre barn behöver ännu mera sömn och likaså en tydlig kvällsrytm och dagssömn.)

Runt 3 års ålder sover fortfarande de flesta av barnen även dagtid. Det är viktigt att tänka på att vilan ska helst inte överskrida mer en timme på dagen, om man vill att barnet ska kunna lägga sig i tid på kvällen.
Åldern mellan 3 och 4 år kantas av många utmaningar gällande sömnen. Dels utvecklas barnet kognitivt och barnets jag- utveckling tar en central plats, samtidigt som det är nu mycket mer aktiv socialt och kan få regelbundna känslomässiga utbrott.
Barn mellan 3-4 års ålder är ganska känsliga för mycket sinnesintryck och kan lätt bli trötta efter en hel dag på förskolan eller p.g.a. andra aktiviteter.
Dessa kan orsaka konfliktsituation i familjen, eftersom barnet så ofta och så bestämt skriker: "Jag vill inte!" - Denna lilla mening kan uttrycka och innefatta så mycket: Jag orkar inte, jag är trött, ledsen...
Den första reaktionen kan det bli att barnet skriker, när vi försöker få den i säng, även om det är helt utmattad.
Om barnet protesterar och dess oroliga känsloutbrott tar i överhand, kan man säga: 
- " Men, du vet ju, att vi brukar göra så här, ...jag vet att du inte vill, men du får hämta dina sängkläder så ska du se att det ska kännas skönt att byta nu..."
En ond cirkel: 
Barns ryckiga sömn och svårigheter kring sömnen kan vara en avgörande faktor i hur nästa dag kommer att utspela sig.
Har det varit en utdragen läggningsprocess kvällen innan, så kan man räkna med att det blir extra trött på morgonen och kan ställa till med nya utbrott på morgonen. Då kommer det att vilja sova på dagtid och ersätta den uteblivna sömnen vid middagstid. På det sättet kan det utvecklas till en ond cirkel i sovrytmen. Vilket kommer att påverka hela familjen. Ni kan känna er utmattade, och ha mindre tålamod och så småningom kan det påverka både barnet och er till i så hög grad, att Ni inte längre vågar uttala den magiska meningen igen: "Nu är det dags för dig, att lägga dig...
Jag vet av erfarenhet, att man vill ha helst slippa att konfrontera på kvällen, eftersom det är redan så trött, att det fungerar inte att lägga fram olika argument då. 
Överhuvudtaget förstår sig inte barn på förmaningar såsom: Du kommer att bli jätte trött på morgonen... (gäller 3-4 års ålder) - eftersom de lever så starkt i nuet. 
Hur kan man skapa en god stämning på kvällen?

Här kommer ett försök att beskriva mina erfarenheter kring temat:

Som med så mycket annat i barnuppfostran bör vi ställa frågan för oss själva och ärligt besvara frågan: 

Fråga 1. Hur är mina sömnrutiner?
Hur mår du själv?
Småbarnsföräldrar är ett av dem mest utsatta gruppen i samhället gällande sömnbrist och tidsbrist.
När man har riktigt små barn, att ta hand om kan man lida av akut sömnbrist utan att man är medveten om det, vilket påverkar ens allmäntillstånd.
Vårt moderna liv sätter stark prägel på vår nattsömn, eftersom vi är så bombarderade av olika sinnesintryck. När man kommer hem från förskolan med ett utmattad barn, så är det så svårt att räcka till alla uppgifter ibland.


En av fyra lider av sömnbrist
Sömnen är ett mysterium för de flesta. På sömnkliniken i Uppsala omvandlas gåtan till kurvor i datorn. Bland annat mäter man EEG, ögonrörelser och muskelspänningar hos patienter med sömnproblem. Nayereh Mehrabadi och Kerstin Eriksson, som båda jobbar på avdelningen, demonstrerar hur en mätning går till.
Sömnen är ett mysterium för de flesta. På sömnkliniken i Uppsala omvandlas gåtan till kurvor i datorn. Bland annat mäter man EEG, ögonrörelser och muskelspänningar hos patienter med sömnproblem. Nayereh Mehrabadi och Kerstin Eriksson, som båda jobbar på avdelningen, demonstrerar hur en mätning går till.
I sömnlabbet Statistiken över den svenska sömnlösheten borde få ansvarig minister att ligga vaken. På 25 år har svenskarnas sömnproblem ökat med två tredjedelar. - Sömnbrist är en av det stora folkhälsoriskerna, kanske till och med farligare än alkohol, säger Jan-Erik Broman, chef för sömnkliniken i Uppsala.
Om Jan-Erik Broman fick bestämma skulle alla tv-program sluta vid 23-tiden. Då skulle också tillgången till internet, sms och andra elektroniska kommunikationsmedel begränsas, liksom eltillförseln. Det skulle bli tyst och mörkt och vi skulle gå och lägga oss. Och sova, för det gör vi för lite.  (källa: Svd)


Fråga 2: Vad är det jag störs mest av när vi närmar oss till barnets läggdags?

Det kanske dyker upp en hel del av uppgifter i våra tankar som behöver uträttas och som tynger oss och vi känner otillräckligheten och på så sätt känner barnet vår oro och spänning innan ens vi har uttalat de magiska orden: 
- "Du ska gå och lägga dig... 

Olika steg i förberedelsen :

1. Börja med dig själv! Stäng av yttervärlden, stäng av mobilen, var med med ditt barn mentalt! 
Det finns ingenting som är mer störande som en viktig telefon eller mail eller arbetsanvisningar för nästa dag. I dag kan man nås på sms, telefonsvarare, mail dygnet runt. Använd teknikens knep till din fördel. Du behöver inte öppna ditt mail konto, sms just då ni är inne i sängförberedelserna. 
Var bestämd gentemot din omgivning och upplys de om dina kvällsrutiner: 
E.x: -"Jag svarar inte på telefonsamtal på kvällen! Du kan lämna ett meddelande om det så viktigt."
NU har du bestämt att natta ditt barn:
Öva dig i konsten att vara medveten närvarande i denna stund. Ta det som en mental övning! 
Lägg märke till hur situationen förändras då?

2. Tidpunkten till förberedelsen:
Det är viktigt att tänka på, att förberedelsen till sömnen börjar långt innan barnet ska lägga sig.
En god tidpunkt är det runt kl. 19.00. Om vi vuxna kan förmå oss att ge tid och vårt närvarande till barnet, då kan det lättare uppstå en lugn atmosfär i rummet. 
Vilket i sin tur ger positiva signaler till barnet och barnet kommer att acceptera sömnen som en positiv, behaglig upplevelse. Då kan det känna, att när mamma eller pappa med mig och tar hand om mig, älskar mig extra mycket och - dessa känslor kan leva kring er och kommer att hjälpa er övervinna svårigheterna kring sömnen.

3. Tillgodose de fysiska behoven:

Tvätta av barnet eller låt det bada eller duscha. Hjälp till att borsta tänderna och att byta till sängkläder. Barnet skall försöka gå på toaletten en sista gång till innan det lägger sig.
Hur ser det ut på barnets säng eller har det en egen säng? Sängen skall helst inte vara belamrad med gosedjur, det räcker med en för varje kväll. 

5. Själslig omvårdnad: Tänd ett ljus!    Massage och sagoberättande:

Gör det möjligt för barnet, att tona in sig själv på kvällens sista gemensamma aktivitet.
Massera det på foten eller på ryggen medan du berättar sagan. OBS! Det är viktigt att göra en överenskommelse innan sagoberättandet: vilken saga skall berättas och hur många gånger?
Jag brukar rekommendera max. 2 sagor, men har ni en annan överenskommelse så gäller det. Huvudsaken, att ni klargör det innan du börjar berätta sagan!
Om du har ett mycket oroligt barn, kan du massera det med lavendelolja, en extra stund innan sagoberättandet.
Lyssna på barnets berättelser under massagen, beröringen utlöser oftast ett behov av att berätta om upplevelser och känslor. Fråga inte så mycket utan låt beröringen framkalla barnets minnen.

 6.  Berätta om det du har varit med om idag:

Berätta kort det du tyckte om och det som har varit viktigt för dig under dagens lopp. Om jobbet eller det som har hänt i samvaron med ditt barn. Ex. Jag tyckte du gjorde en vacker garage när du byggde i dag... Det har varit så svårt idag på mitt jobb, jag blev inte klar ... men nu är det bra allting, det är så skönt att sitta här bredvid dig...

7. Andlig näring:
Be en bön med ditt barn, om du tycker att den kan få plats i din världsbild. Om du inte tycker det, så räcker det med kram, puss eller en sista klapp på huvudet. Berätta att nu är det dags att sova.
Det kan vara givande att tacka för dagen som har varit i ditt inre. Man kan tacka för stunden, för barnet, för hälsan... Det finns så mycket vi kan tacka för!

Avslutning och övergång till sömnen:
Blås ut ljuset och berätta för barnet att du sätter dig i rummet bredvid och nu kommer du att vara i närheten, men du kommer att arbeta, läsa, osv... Det är viktigt att du gör det du har lovat!
Var i närheten, men svara inte lägre på frågor och svara inte heller på telefon än, vänta med det tills barnet har somnat.

Ytterligare svårigheter:
* Barnet låter högt, vill inte lägga sig  och vill hela tiden dra till sig uppmärksamhet. Behöver kissa...
Detta kan undvikas till viss del om ni utarbetar kvällsrytmen tillsammans. Helst skall hela familjen vara delaktig i samtalet. E.x: Skall det inte spela någon roll om mamma eller pappa som nattar.
Det är avgörande att kvällsrytmen består ändå!
Om barnet kliver ur sängen får du leda det tillbaka om och om igen. Prata inte så mycket, utan hänvisa till det ni har kommit överens om. 

* Barnet är rädd för att somna. Hos vissa barn kan sömnen utlösa ett ångestladdat tillstånd. Det bör bemötas med stor respekt! 
Låt barnet berätta vad det är rädd för och hur du kan hjälpa till för att det ska kunna somna?
Låt en lampa vara tänd eller lägg dig bredvid om det är absolut viktigt för att övervinna tröskeln. 
Det får bli en stund, eller högst så länge tills det har somnat.

*Barnet har haft en mardröm eller vaknar mitt i natten:
*Trösta det och när det har somnat lägg det tillbaka i sin säng igen. Om och om igen, var bestämd. Du behöver också vila!
Gäller det mardröm, så är det bra att veta, att för barnet är drömmen en realitet och kan inte lugnas av, att det var bara en dröm. Man bör sitta bredvid eller ligga bredvid en stund och låta de omskakade bilderna  försvinna.
Runt 6 års ålder kan barnet drömma om att någon av föräldrarna dör, att det uppstår eld i huset. Nu förstår barnet att drömmar betyder att man träder in i en annan värld. Tröst behövs ändå!

Sist men inte minst ha mycket TÅLAMOD! Lycka till!

1 kommentar:

  1. jag har just hittat hit och vill bara säga att jag blev såväl glad som imponerad av dina texter. jag själv är mamma till två "waldorf-barn" och jag arbetar som "löpar-vikarie" på en waldorfförskola. jag försöker efter bästa förmåga vidareutbilda mig i waldorfpedagogiken. tack för fin blogg. mvh/saga

    SvaraRadera